Fjällens höjdzoner
5 minuter att läsa
Alpina höjdzoner
Florors beskrivningar av växter anger på vilka höjder över havet de trivs på. Artgränsen är varje arts övre höjdgräns.
Trädgränsen är den höjd där det översta, minst två meter höga, trädet växer. Den utgör gränsen mellan fjällskogen och kalfjället. I de södra fjällen kan den gå upp till 1 140 m ö.h. på fjället Brattriet och i norra Lappland går den upp till 890 m ö.h. på fjället Nuolja.
Botanikerna använder begreppet alpina höjdzoner för att enkelt beskriva hur högt vissa växter trivs uppe på fjället. Denna skiss över höjdzonerna visar skillnaden mellan södra och norra fjällen och mellan syd- och nordsluttningar.
Fjällbarrskogen
Fjälltaigan eller fjällbarrskogen finns vid fjällets fot. Den bildar ibland trädgräns som t.ex. vid Rogen.
Subalpinan
Subalpinan börjar i fjällbjörkskogen, där fjällbjörkarna är fler än barrträden.
Lågalpinan
Lågalpinan börjar vid trädgränsen, här på cirka 1 000 m. Den domineras av hedar, ängs- och myrmarker. I Funäsfjällen går alla fjäll upp i lågalpinan, dvs du når kalfjället.
Mellanalpinan
Mellanalpinan börjar vid blåbärens övre gräns, vid 1 300-metersnivån. Här domineras marken av flytjordar. Exempel på fjäll här är Ånnfjället, Blåstöten, Axhögen och Stor-Skarven.
Högalpinan
Högalpinan vidtar vid lingonens övre gräns, vid cirka 1 500 m ö.h. Här dominerar vidsträckta blockhav, snöfält och glaciärer. Exempel på fjäll här är Helags, Storvigeln, Skarsfjället och Sylarna.