Om olyckan är framme i fjällen

Att vara aktiv har sina risker, och att vara aktiv i fjällen är inget undantag. Ibland är olyckan framme, men det är vi redo för. Anläggningarna har både kunskap och beredskap för att det händer olyckor. Skidpatrullen i sina blå och gula jackor finns alltid tillgängliga när backarna är öppna. Sker olyckor ute på fjället, då står polisen/fjällräddningen även de redo att snabbt komma till undsättning!

Vid akut fara för liv ska du såklart alltid larma, så här säger SOS alarm:

112 ska man ringa när du eller någon annan befinner sig i en nödsituation då man behöver tillkalla hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-,  eller fjällräddning.  Samtal som inte är akuta kan annars försena nödvändig hjälp till andra som behöver den snabbt. Om du känner dig osäker på hur akut en situation är ska du också ringa 112. Det är bättre med ett samtal för mycket än för lite, men tänk efter en gång extra innan du ringer 112.

Ser du någon i backen som trillat? Stanna och kolla läget: vid misstanke om just allvarlig skada så ring. Om personen inte är allvarligt skadad, men inte kan ta sig ner för egen maskin kan du tillkalla skidpatrullen exempelvis genom att prata med liftpersonal, eller annan personal i anläggningen.

Vad har hänt?
Var är sjukdoms- eller olycksplatsen?
Hur många är drabbade?
Efter medicinsk bedömning och prioritering fattas beslut om och i så fall vilken typ av räddnings- och/eller sjukvårdsinsats som ska göras.

Om du blir sjuk eller lättare skadad i fjällen så gäller i princip samma regler som hemma – du får själv kontakta lämplig vårdinrättning. Det kan innebära att du får stanna ett extra dygn där du befinner dig eller själv anlita och bekosta lämpligt transportmedel. Stugvärdar och turistanläggningarna kan hjälpa dig med detta.

Det betyder att du som gäst har ett ansvar. Ett ganska stort sådant. Där kunskap egentligen när det viktigaste du kan bära med dig ut på fjället – för den kunskapen betyder också att så såklart packar med faktisk nödvändig utrustning för oförutsedda händelser. Allt från tranciever, spade och sond om du ger dig ut i lavinterräng, till vindsäck, förstärkningsplagg och extra energi för dagarna på fjället. Även skavsårsplåster och smärtstillande är bra att ha med om du inte är gjord av stål. För det händer faktiskt att fjällräddningen får in samtal där någon blivit fast på fjället – på grund av just skavsår och menar att det är omöjlig att ta sig ner. Just ja, karta och kompass är också två viktiga kompisar på fjället (och att du kan navigera efter dem).

Polisen ansvarar via Fjällräddningen för räddningsinsatser inom fjällområdet medan landstinget ansvarar för sjukvården. Både landstinget och Fjällräddningen samarbetar inom fjällområdet och beroende på typen av händelse så larmas den ena eller ibland båda till en hjälpsökande. När fjällräddarna skickas ut på uppdrag arbetar de under ledning av en räddningsledare från polisen samt en insatsledare från fjällräddningen. Fjällräddarna samt fjällräddningshundarna används även till eftersök om det gått en lavin.

Terräng över 25 grader kallas lavinterräng. I skidområdena arbetar man dagligen med lavinbekämpning för att hela anläggningen ska vara säker. Men beredd du dig offpist så ska du såklart ge dig ut med rätt kunskap. Ska du ge dig ut på tur är krysslederna ett tryggt val.